Jag har hunnit bli medelålders. Bäst och mest lyssnade jag på musik för drygt tjugofem år sedan. Idag lyssnar jag mindre, men jag försöker fortfarande hänga med bland ny musik. Det är dock inte som förr. Musikupplevelsen är inte lika stark och jag tycker att jag hört det mesta förut.
Det är nästan som en sjuka. När jag hör Fleet Fooxes så tänker jag genast Crosby Stills Nash and Young och när Tori Amos strömmar ut ur högtalaren skriker jag Kate Bush.
Så håller det på.
Green Day låter som Jam eller kanske ändå mer Buzzcoks.
Devendra Banhart som tidiga T-Rex. (se Youtube-klippen nedan)
Antony and the Johnsons som Scott Walker
Jose Gonzales som Nick Drake
Tomas Andersson Wij som Jackson Browne
osv, osv.
Först var jag ganska plågad av denna sjuka, men numera tycker jag mest att det är kul.
Det ser ut som om du fått min "sjuka", Drake. Jag känner likadant. Samtidigt så lyssnar jag mindre på annat ju mera jag spelar själv, Min skivsamling tål inte inte heller några mer tillskott, det finns fysiska begränsningar. Turligt nog finns Spotify och andra nedladdningskällor, men som sagt, zenit har passerats i musiklyssningen. Endast extremt annorlund och bra musik göre sig besvär numera.
SvaraRadera