2013 års bästa album. Hela listan

Vilket platta som blev nummer ett på årsbästalistan kan du läsa längre ner i denna artikel. Först kommer det en sammanställning av nummer 2-20:
Här kan du läsa mer om varje album

2.      Bella Hardy - Battleplan

3.      Israel Nash Gripka -  Israel Nash’s rain plans

4.      Josh Ritter – The beast  in its tracks

5.      Koby Israelite – Blues from Elsewhere

6.      Wyatt Funderburk – Novel and profane

7.      Mona & Maria – My sun

8.      Dawes - Stories don't end

9.      Wolf People - Fain,

10.  Dawn and Marra – Teaspoons and Tablespoons

11.  Billy Bragg - Tooth & Nail

12.  Jude Johnstone – Shatter

13.  Matthew  Halsall – Fletcher moss park

14.  Sofia Jannok - Ápi ( Wide as oceans)

15.  Steeleye Span – Wintersmith

16.  Johanathan Wilson – Fanfare

17.  Basia Bulat - Tall Tall Shadow

18.  Tony McManus – Mysterious Boundaries

19.  Danny Michel and the The Garifuna Collective – Black bird are dancing over me

20. Richard Thompson - Electric

 

De bästa svenska albumen 2013 har du här

 

2013 års bästa album. Nr 1
Paul Mosley – Achattering of birds

Egentligen började det med att jag blev intresserad av ett skivbolag vid namn Folkwit Records.   Det är ett litet bolag från Nottingham, England. Folkwit grundades 2003 av medlemmar i folkgruppen  Palava ursprungligen som ett sätt att själva få släppa nya inspelningar. Dock utvecklades snart det lilla skivbolaget. Idag ger man ut ett stort antal artister som gör musik med folkliga rötter. På bolaget ryms till exempel alternativ folk, alternativ country, lo-fi, folktronica och experimentell musik. Det mesta är lågmält, avigt och alldeles underbart.

Den som gjort starkast intryck på mig, av alla bolagets artister, är Paul Mosley och det är hans senaste album som jag tycker är årets bästa.

 Precis som flera andra av Folkwits artister rörs sig Paul Mosley någonstans i gränslandet mellan folk, konstmusik och jazz . Egentligen är han nog en ganska ordinär singer/songwriter, men Folkwitt records har gett honom en spännande musikalisk inramning. Det är en värld som fångar mig direkt, eftertänksamt och varmt. Ofta är det bara Pauls fantastiska röst och piano, ibland fylls ljudbilden ut med flöjt, sax och stråkar, hörs det trummor så tassar de in. Sånger som Red Crow  och titellåten är lågmälda, mollstämda och vackra. I en och annan sång höjer Mosley tempot något och det svänger nästan på ett spår som Hummingbird. Albumet är otroligt jämt, här finns inte en dålig låt. Någon har jämfört med Nick Drake, men jag tycker Paul Mosley står bra på egen hand, utan jämförelser

 

 

 

 

 

2013 års bästa album. Nr 2

De näst bästa albumet 2013 är Bella Hardys Battleplan. Jag skrev om den skivan så sent som i september. Därför länkar jag här till den artikeln

2013 års bästa album. Nr 3

Israel Nash Gripka - Israel Nash’s rain plans

Israel Nash Gripka är en ung man från Missouri. Han verkar i en tradition som tycktes vara fulländad redan 1972. Jag talar om drömsk amerikansk rockmusik med tydliga rötter i countryn. Neil Young och Gram Parsons var herrar som en gång skapade mästerverk i denna genre.  Gripka tycks ha ätit den traditionen till frukost under hela sin uppväxt. I vilket fall som helst så låter han otroligt mycket som förebilderna samtidigt som han, på något märkligt sätt, ändå blir personlig. Det är mycket steelguitar och tydliga countryharmonier, inget som jag brukar älska, men countryn tar aldrig överhand. Istället flyger gitarrerna iväg och musiken blir sådär smått psykedeliskt flummig som jag alltid gillar. (Lyssna  t ex på  Rain Plains nedan)
Jag kan inte göra annat än att låta en tår falla och gränslöst njuta av detta.

.

 

2013 års bästa album. Nr 4

God jul alla bloggläsare.

 

Josh Ritter – The beast  in its tracks

Singer/songwriters är som bäst i samband med skilsmässor. Då bli sångerna mer mollstämda, texterna mörkare och inlevelsen tycks vara 100%. Många är det som bevisat denna sanning; Bob Dylan och Lundell är två kända exempel, Josh Ritter är ännu ett. Han har uppenbarligen genomgått någon form av separation och vad händer? Jo, han gör sin bästa skiva någonsin. Naket och ärligt skildrar han smärtan, bitterheten och ilskan. Han bjuder dessutom på melodier som är så vackra att de skulle passa till vilken text som helst. Arrangemangen är mestadels akustiska och sången sådär märkligt återhållsam. Sammantaget gör detta The beast  in its tracks till en riktigt bra skiva.

2013 års bästa album. Nr 5

Koby Israelite – Blues from Elsewhere

Det här är musik som jag skulle vilja stoppa i halsen på Jimmy Åkesson. (Observera att det där var bildligt talat, jag uppmanar inte till våld) Blues from Elsewhere är nämligen ett sådant lysande exempel på hur bra kulturblandning kan bli. Koby är en israelisk multiinstrumentalist som inte bryr sig ett dugg om varken geografiska eller musikaliska gränser. Här blandas klezmer, blues, rai, balkan och en alldeles egen variant på hårdrock. Ylande gitarrer samsas med dragspel och bouzouki. Det mesta spelas av Koby själv. I låtar som Accordion is the new guitar och My way the right way, låter han dragspel och hårdrockgitarr duellera med varandra på ett häpnadsväckande sätt.  Allt genomsyras av en enorm spelglädje. Allra bäst blir det dock när Koby Israelite bjuder in gästsångerskor. Annique sjunger t ex  en fantastisk version av Dylans ”Subterranean homesick blues”

Så minns jag Björn J:son Lind

Lördagen den 21 december gick Björn J:son Lind bort. Vi minns honom som studiomusiker och kompositör. Lind gjorde ett antal mycket bra soloplattor, men för mig var han framförallt en arrangör musiker och låtskrivare åt andra. Han medverkade som studiomusiker på ett nästan oräkneligt antal skivor under sjuttio och åttiotalet. Låt mig nämna tre album där han i högsta grad påverkade hur musiken kom att låta:

Cornelis Vreeswejik – Poem, Ballader Och Lite Blues
På denna fantastiska skiva från 1970 lät Cornelis flera av musikerna skriva musik till hans texter. Björn J:son skrev bland annat  till Fåglar och Cool water, två av Cornelis allra vackraste sånger.

Monica Törnell - Ingica
Törnell debut från 1972. På denna skiva var J:son arrangör. Det var han som såg till att denna oslipade diamant fick en musikalisk inramning som gör albumet till ett av de bästa svenska någonsin.
Han skrev dessutom låten vardag tillsammans med Monica .

Bernt Staf - När dimman lättar
Bernt var också en oslipad diamant när ett antal studiomusiker 1970 tog emot honom i Metronomes studio. Det är Björn som arrangerat Familjelycka och Uppståndelsen.

Här är en låtlista med de sånger jag nämnt, samt en del från Linds soloplattor.

2013 års bästa album. Nr 6

Wyatt Funderburk – Novel and profane
När jag var 5-6 år hörde jag ”She loves you” för första gången. Ända sedan dess har jag varit väldigt svag för popiga melodier som samsas med lätt skramliga gitarrer.  Wyatt Funderburk gör just sådan musik. Power pop kallas det ibland.  Här är det idel solsken och till och med molnen är roliga. Visst kan det bli lite väl lalligt ibland, men vad gör det när spelglädjen är på topp.

2013 års bästa album. Nr 7

Mona & Maria – My sun

Två norskor med akustiska gitarrer och vacker stämsång. Det ligger nära till hands att jämföra med svenska First Aid Kit, men medan FAK har sina rötter i country och amerikansk folk, så bottnar Mona & Maria i sextiotals psykedelia. Arrangemangen är ibland akustiskt återhållsamma, men ofta svulstiga på ett sätt som för tankarna till sena sextiotalets Donovan,  Beatles och rentav Ennio Morricone.  Samtidigt lyckas de föra sina influenser in i 2000-talet och de får på något sätt musiken att låta ålderdomlig och modern på en gång. Skriver de ännu bättre låtar i fortsättningen så kommer Mona & Maria att bli oslagbara.

 

2013 års bästa låtar

 

För mig blir det allt tydligare att det är enskilda låtar snarare än hela album som jag faller för. Därför är det inte så konstigt att många av de artister som finns med på listan över de bästa låtarna, inte finns med på albumlistan. Några presenteras lite närmare

1.     Ed Harcourt – The cusp and wane
En fantastisk mollstämd låt där Ed är helt ensam med akustiskt piano

2.     Bella Hardy – Whiskey you’re the devil

3.     Paul Mosley – Red Crow

4.     Dan Viktor - Förlåt
Denne moderna vissångare är ojämn, men när han får till det går han rakt in i hjärtat

5.     Christina Kjellson – Ingenting för oss
Jag är besviken på hennes senaste album. Men denna låt är ett politiskt mästerverk där hon visar vilken ordekvilibrist hon är.

6.     Danny Michel and the The Garifuna Collective – Survivor’s guilt

7.     Väsen – Polska for tomorrow
Svensk folkmusik som gör sig bäst I små doser

8.     Whyatt Funderburk - Summer

9.     Tyde – Twairse
Brittisk folkmusik av ung trio med framtiden för sig
 

10. Bo Kaspers Orkester – Mr John Carlos
Bästa covern från ”Så mycket bättre”

 

11. Lars Winnerbäck – Utkast till ett brev
Bästa låten från senaste plattan

12.Sophia Jannok – Áhpi (Wide as a ocean)

13. Koby Israelite - Crayfish Hora

14.Moddi – Mannen I Ausa
Ung, norsk musiker som här gör en ny låt i gammal balladtradition. En ruggig berättelse som lär bygga på en sägen från Gryllefjorden.

15.Laura Marling – Master Hunter
En av hennes bästa låtar någonsin. Laura har framtiden för sig. Jag väntar ännu på hennes mästerverk.

16.The Leisure Society – Fight for everyone

Akustisk pop med refränger som sätter sig.

17.Heidi Talbot – Dearest Johnny
Irlänsk folkmusik

18. Josh Ritter- Evil Eye

19. Josienne Clarke & Ben Walker - Fire and FortuneFantastisk låt av denna unga folkduo

20.Mariam the beliver – Blood donation
Musik och en röst som sticker ut. Det är svenskt!

21.Jenn Grant – The fighter
Americana. Jenn sjunger med en smärta som berör

22.Pop Interludes – Talkin’ about sunshine
Trevlig amerikansk pop

23.Dawn and Marra – Not on top

24.The Dunwells – Hand that feeds
Brittisk grupp som låter amerikansk radiorock när den är som bäst

25. Thea Gilmore – Something to sing about
Bästa låten på senaste albumet

 Lyssna på alla 25 låtarna

Fler bra låtar från 2013

 

2013 års bästa album. Nr 8

Dawes - Stories don't end
Detta är americana av bästa slag, musik djupt rotad i amerikansk tradition Låtskrivaren Taylor Goldsmith har denna gång fått till låtar som är de bästa han gjort. I mina öron låter det en hel del Jackson Browne. Bättre beröm kan en låtskrivare knappast få.

2013 års bästa album. Nr 9

http://folkochfa.blogspot.se/2013/11/wolf-people-tung-rock-for-en-gangs-skull.html

2013 års bästa svenska album- Slutliga listan.

 

1.      David Urwitz – En gång i världen

Ännu en platta med akustisk gitarr, tjutande orgel och texter om relationer. Det har gjorts tusentals tidigare. Urwits verkar i en tradition som Dylan fulländade redan för nästan femtio år sedan och som Winnerbäck och Lundell tagit svenskt patent på. Ändå får denna skiva mig  att frysa på melodierna, gråta av texterna och njuta av munspel och orgel. Kanske är det smärtan i skilsmässotexterna, eller skörheten i rösten, eller rent av Peter LeMarcs produktion. Nja, jag vet inte riktigt, men riktigt bra är det hur som helst.

2.     Benjamin Folke Thomas – To close  to here

Detta låter såå amerikanskt! Men Benjamin Folke Thomas lär vara Göteborgare. Musiken är, hur som helst, tydligt påverkad av singer/songwriters från andra sidan atlanten. Dylan, Phil Ohs och JJ Cale ekar genom låtarna. Sång efter sång får mig att le igenkännande, luta mig bakåt och bara njuta.  Visst finns det en risk med sådan här musik. Det kan lätt låta för mycket som kopia på det man redan hört. Thomas faller dock inte i den fällan. Han har, trots allt, tillräkligt mycket talang och personlighet för att lyckas i denna traditionstyngda genre.

3.     Stefan Sundström – Under radarn
Stefan fick nog av allians och svensk marknadsanpassning. Flyttade till norsk landsbygd för att fiska och vänta på bättre tider. Nu är han tillbaka med en platta som är det bästa han gjort på länge. Han har lämnat stones- influenserna bakom sig. Här är det istället Cornelis och Stafs andar som vilar över musiken. Naturen går som en röd tråd genom plattan. Stefan skriver med värme om växthus, fåglar och odlandets glädje. Det är naturromantik, men även politik, så klart. Stefan är en politisk vispoet som kommenterar sin samtid med välformulerade rader och stort engagemang.  Ibland får han till ord som blir till fraser att bära med sig. ”Vill man bli älskad är det dumt att bli idol” är ett exempel   ”Alla tunga sorger har jag lagt i en kompost, till våren kan jag gödsla glädjen med dem”, ett annat. Tack Stefan för att du finns.

4.     Axel Sondén & flyttfåglarna – På gatan nedanför
Jag bor alldeles nära en musikalisk smältdegel, nämligen Visskolan i Kungälv. Dit kommer unga tjejer och killar med Hellström och Indiepop i fingrarna och möter svensk vistradition. Resultatet blir ofta artister som gör något personligt av alla dessa influenser. Axel Sondén är ett bra exempel. Jag har charmats av denna platta hela året och blev ännu mer förälskad i musiken när jag såg Axel live. Han har en talang och vilja att berätta som står över det faktum att han ibland sjunger småfalskt och nödrimmar. Jag är övertygad om att vi kommer att höra mer av Axel Sondén

 5.     Folkvang – Folkvang
Detta unga Umeåband gör instrumentalmusik i Camels och Bo Hanssons anda. Vackert och mörkt som en djup skog. Skivan har vuxit för varje lyssning och många är de kvällar då deras smått sagolika toner fyllt mitt rum.

6.      Willemark, Knutsson, Öberg – Alla drömmars sång

En skiva som förnyar svensk jazz med folkmusik. Saxofonisten Jonas Knutsson har varit inblandad i många liknande projekt och nästan alltid har det lett till ljuv musik. Även Lena Willemark är van vid att låta jazz och folkmusik mötas. Mats Öberg känner jag inte till lika väl, men hans piano flyter väl in i denna trio och tillsammans gör de stämningsfull och tidslös musik.  Mina favoriter just nu är den underbara covern på Beatles All my loving och den inledande Norrskensbrand

7.     Sara Thuresson – Jag tror det är möjligt

Denna vispoet går från klarhet till klarhet. Skall jag vara ärlig kan jag inte alltid ta till mig hennes texter, men orden är vackra, det räcker långt. Musiken går däremot direkt in. Låtarna är otroligt jämna, det finns faktiskt inte en svag låt på denna skiva.  Albumet  blir till en mjuk filt över själen. Låter kanske för tillrättalagt och sövande för vissa. Men ärligt talat, gillar inte vi alla en mjuk filt?

8.      AnnaMy – Woodpecker

Anna Myrsten heter hon egentligen. På sin debut gör hon någon slags folkrock med tydliga rötter i tidigt sjuttiotal. Med andra ord har Anna hämtat inspiration från sådan musik som jag älskar. Men ibland låter produktionen bättre än melodierna. Det räcker dock långt. Allra bäst är Anna i Come and sit och Care där musiken blir just så där mjukt psykedelisk som jag älskar.

9.      Sara Zacharias – Mot Solen

http://folkochfa.blogspot.se/2013/09/bortglomda-tedlatar.html

10.  Steve Dobrogosz - Candlelight

Steve ensam med sitt piano. Som vanligt skapar han en stämningsfull musik som är fri från genrer och gränser.