För en tid sedan tog Vic Chesnutt sitt liv och helt nyligen gjorde Mark Linkous detsamma.
Skrämmande många av mina husgudar har dött efter att ha levt något helt annat än ett hälsosamt liv. Några har tagit livet av sig, andra har av "misstag" tagit en överdos, men de flesta har sakta mött döden efter ett långt missbruk.
Listan kan göras lång på alla dessa konstnärssjälar som förkortat sina liv med självdestruktivt beteende. Ibland känns det som om just Singer/songwriters är överrepresenterade.
Vad är det då som får dessa hyllade musiker att droga ihjäl sig eller ta sitt liv. Stämmer det att konstnären är en känslig själ som slås ut i vår sönderkommersialiserade värld? Eller är jag helt fel ute? Missbruk och självmord är kanske är lika vanligt i alla yrkesgrupper, det är bara det att det syns tydligare om en känd musiker dör. När snickaren Petterssons super ihjäl sig, är det bara de närmast sörjande som bryr sig .
En annan fundering jag har är om mytbildningen kring dessa tungsinta män och kvinnor i själva verket bidrar till deras beteende. De lever helt enkelt upp till omgivningens förväntningar, eller? Sorgligt är det, hur som helst.
Manodepression eller depression är nog diagnosen på dessa musiker, men det är väl lika oavsett vilket yrke du har, kan jag tnka mig! Eller så blir diagnosen missbrukare, akohol eller droger, kan nog förekomma bägge delar hos vissa, detta tror jag, ffa droger förekommer mer inom musiken än hos t.ex. snickare!
SvaraRadera