Detta album har jag skrivit om förut. Nu precis som då är det svårt att riktigt förstå vad det är som jag älskar med denna platta. Jag har aldrig haft några högre tankar om Gunnar Danielssons musikaliska förmåga. Hans tidigare soloplattor har känts ganska ihoprafsade med nästan amatörmässiga arrangemang. Det han gjorde i Ensamma Hjärtan var väl kul live men skivorna har jag tröttnat på för längesedan. Det jag gillat bäst av det han gjort är inspelningarna med ”Risken Finns”, men äran för de roliga kultplattorna har jag främst gett den andra halvan i duon; Ferne.
Så en dag var jag hemma hos en kompis och en låt med Gunnar Danielsson strömmade ut ur högtalaren. Jag kände igen honom direkt, det går inte att ta miste på den rösten. Samtidigt lät det annorlunda. Bättre, kort sagt
- Det är ju riktigt bra, utbrast jag förvånat
Nu efteråt vet jag att det var Johnny plockar sten jag hörde. En duett med ingen mindre än Totta Näslund. En enkel country ballad som fångar mig direkt. Och sådan är hela plattan, enkel, rak med en doft av country, blues och rock. Som vanligt pratar Gunnar ibland mer än han sjunger och han prickar inte alltid rätt ton. Men denna gång är arrangemangen inte så hemmasnickrade som tidigare. Skickliga musiker hjälper till och sången förstärks av tjejkörer i refrängerna.
Gunnar Danielsson texter är ett alldeles eget kapitel . De är ibland nästan överdrivet positiva, men oftast nattsvarta. Samtidigt finns det en befriande självironi över alltihop.
Typiska textrader är tex:
”Kan inte tänka mig nå’t värre än att förlora när man kämpat mot sig själv”
eller
”Den enda blick jag möter är från mamma scan
När jag steker köttbullar, ensammast i sta’n”
Nattsvart humor?
Han sjunger också:
”Det är inte alls som du tror
Det är bara sten i mina skor”
Ja, som ni märker blir jag inte riktigt klok på denna platta. En Sak är dock säker; jag spelar den gång på gång och jag njuter mer för varje lyssning.
En annan sak som är bra är att albumet går att ladda ner helt lagligt och gratis
här
Gör det!
Ska absolut ladda ner och lyssna. Har svårt att tänka mig ett "bra" album med Gunnar - han har alltid känts väldigt begränsad, om än rolig och underfundig. Älskar dock Risken Finns.
SvaraRaderaGunnar är och förblir alltid Gunnar, han har gjort så himla mycket bra som soloartist, underskattad!!!! Och säg inte att Ensamma Hjärtan låtarna lyssnar du inte på längre???? Har du blivit galen???? De låtarna är ju kult och kommer alltid att stå sig, tycker jag iaf! 30 30 för tidigt för sent, Nam Nam är en av de bästa Göteborgsplattor som gjorts, var så säker om det!
SvaraRaderaOch! Glömde säga att Bullshit Blues är så innihelvete bra och handlar en icke erkänd musiker som redan på den tiden kände Nicke Ström, Totta Näslund och gick på Smålands Nation, du vet alla dess trappor, en vilken text det är i den låten, jag blir lyrisk, har du glömt den??? Just asking!
SvaraRaderaGunnar gör det mesta rätt. Han gör aldrig en dålig text och hans musik står sig väl. Senaste plattan"Kung på landet" dissade jag till en början, men efter ett par lyssningar växer den, precis som Dylans plattor gör. Gunnar är och förblir en av de störste poeterna i Svensk historia, snäppet under de största (Ramel, Wreesvijk, Lundell å några till).Gunnar var i min trädgård å spelade i Växjö förra året. Det var hur bra som helst. Vilken artist säger jag bara. En man som verkligen har talets gåva och en otrolig humor, samtidigt som han framför sina låtar på ett riktigt seriöst sätt.
SvaraRadera