Ulf Lundell - Rent förbannat

Det finns en låtlista på Spotify med mina absoluta favoritlåtar. Lundell har med fyra sånger på den, fler än någon annan. Samtidigt kommer sällan Lundell med när jag listar mina favoritalbum.
Det säger en del om min relation till hans musik, han är ofta ojämn och framförallt för produktiv. Detta nya album innehåller till exempel 25 låtar! Resultatet blir, som vanligt, höga berg och djupa dalar.  Jag älskar låtar som "Moln utan minnen" och "Är vi lyckliga nu", men i  en sång som "Dom fyras gäng"går Lundell på tomgång. Då hjälper det inte att han säger viktiga politiska sanningar.

Fast en ojämn platta är ju också en platta.

Lyssna här

Beth Orton - Sugaring Season

Jag älskar singer/songwriters. Det hindrar inte att jag ibland kan hålla med de kritiker som säger att mycket i genren låter ungefär likadant. Skönt då med en som Beth Orton. Hon går verkligen sin egen väg. Med sin egensinniga röst och sina  småkantiga melodier liknar hon ingen annan.
På nittiotalet var hon påverkad av triphop. Numera har hon lämnat de elektroniska klangerna bakom sig och ger oss en betydligt mer akustisk ljudbild. I sånger som Something more beautiful och Candles låter hon snarare lite psychedeliskt på ett sätt som för tankarna till sjuttiotalets John Martyn och Nick Drake.
Beth Ortons musik är inget du kan ha i bakgrunden medan du äter chips och småpratar med vänner. Släck istället ljusen, sätt dig tillrätta och lyssna koncentrerat. Då kommer hon till sin rätt.

Lyssna här

Annbjörg Lien - Khoom Loy

Norskan Lien är en hejare på hardangerfela och nyckelharpa. Med rötter i nordisk folkmusik möter hon här toner från stora delar världen. Det är en sådan hejdlös blandning att det egentligen inte borde fungera, men det gör det. Ofta svänger det så att mina stela ben inte kan stå still och när Lien sjunger, för första gången på skiva, smälter dessutom mitt hjärta. Det är ligger nära till hands att jämnföra med Ale Möller band. Men medan Ale Möller band låter splittrat,  får Annbjörg Lien till en njutbar helhet av alla influenserna.

Lyssna här

Joel Rafael - America come home

Joel Rafael är en amerikansk singer/songwriter. Han har mest gjort sig känd som tolkare av Woody Guthrie. Plattans första spår är just en tonsättning av en Woody text. För övrigt dominerar Rafaels egna kompositioner på denna skiva. Det är musik väl rotad i den amerikanska folktraditionen, med  socialt engagerade texter. Det förvånar inte att personer som Jackson Browne, Crosby och Nash höjt Rafael till skyarna. Skälet är förstås att detta är modern amerikansk folkmusik av allra bästa slag.

Lyssna här

Nördens årslistor

I flera års tid har jag i december gjort en lista på årets bästa album. Det har sett lite olika ut år från år. Förra året började jag på plats 20 någon gång i oktober och gick sedan långsamt uppåt på listan. Den 21 december släppte jag så ettan. Hela listan såg  ut så här:
1-10 kan du klicka på, så får du upp artikeln.

2011 ÅRS BÄSTA ALBUM ENLIGT DRAKE 2011-12-21

1. Merit Hemmingsson - EQ
2. The Decemberists – The King is dead

2. Ryan Adams - Ashes and fire

3. Jenny Almenius – Sånt som brinner
3. Among The Oak & Ash – Devil ship

3. Sara Thuresson – jag säger nu
4. Danny Schmidt - Man of many moons
4. The Smithereens – 2011
5. Fatoumata Diawara – Fatou
5. Laura Marling – A creature I don´t know
6. Anna Järvinen - Anna själv tredje

6. Dan Hylander och orkester - Den försenade mannen
7. My Brightest Diamond – All things will unwind
7. Bright Eyes – The peoples key
8. Söndörgö – Tamburising: Lost music of the Balkans och The head and the heart - The head and the heart
9. Oscar Danielsson – Stockholm – mitt hjärta och Maria Mena – Viktoria

10. Paper Aeroplanes - We Are Ghosts
10. The Red Button - As Far as Yesterday Goes
11. June Tabor gånger två

11. Damon & Naomi - False Beats and True Hearts
12 Eilen Jewell - Queen of the minor key
13. Madeleine Peyroux -Standing on the Rooftop
14. Navarra - Nya Fönster
15. Girls - Father, Son, Holy Ghost
16. Sergent Garcia - Una y otra vez
17. Siri Karlsson - Gran Fuego
18. Ry Cooder -Pull Up Some Dust And Sit Down
19. Josef & Erika - Floods
20. Fleet Foxes - Helplessness Blues

Som ni ser är det en mycket förvirrande årslista med bland annat tre treor. Anledningen till denna rörighet var sättet listan skapades på. Fram i december hade det dykt upp massor med nya, bra skivor som jag ville få plats med . Ända sättet var att låta flera album dela samma placering. Det blev inget bra. I år har jag därför bestämt mig för att göra annorlunda. Jag recensenserar varje vecka ett antal bra album. Med ojämna mellanrum gör jag sedan en tio i topp lista. Den kommer att se olika ut varje gång. Album kommer att klättra upp och ner. Några kommer att falla bort under resans gång. I slutet på december kommer så den slutliga årslistan.
Låter det krångligt och nördigt? Jodå,  det blir lätt så när jag är inblandad. En sak är dock säker; jag kommer att ha kul, hoppas det gäller dig med.

2012 års bästa album - så här långt 2

1. Tomas Andersson Wij – Romantiken
2. Liz Green - O, Devotion
3.Great lake swimmers - New wild everywhere
4. BraAgas - Fuerte
5. David Myhr- Soundshine
6. Kathleen Edwards - Voyageur
7. Karima Nayt - Quoi d'autre
8. God old war- Come back as rain
9. Leonard Cohen- Old Ideas
10.Throwback Suburbia - Shot Glass Souvenir

David Myhr - Soundshine

De som läst min blogg ett tag vet att mitt musiklyssnande numera har en tendens att pendla mellan två ytterligheter. Å ena sidan ensamma ledsna människor med akustisk gitarr, å andra sidan  glad, melodisk gitarrpop, eller powerpop. Soundshine är det senare. David Myhr var en gång en del av Merrymakers, ett norrländskt poprockband. Numera är denna Piteå-kille solo och gör melodier som är likt söta karameller. Det doftar Beatles, Beach Boys och nittiotalets indiepop så att näsvingarna fladdrar. Plattan är otroligt jämn. Möjligen är det också en svaghet, det blir en aning jämntjockt, låtarna går i samma tempo och refrängerna är snarlika. Men vad gör det, när de är så bra?