- -
Jag tror jag blir tokig av den musik du spelar, ropade
plötsligt min jobbarkompis.
-
- Va, jag som spelar så snälla låtar, svarade jag
och stängde av Spotify.
Vad var det då som fick min kompis att reagera? Jo,
världshiten ”Fever”, mest känd med Elvis Presley. Fast det kanske skall
tilläggas att den inspelning som jag spelade var med den kubanska artisten La Lupe. Hennes
version från tidigt sextiotal låter som ett påtänt, kubanskt karnevalståg. Inte
aggressivt, inte svårt, bara skevt och smått galet.
Kanske är det så att när man lyssnar mycket på musik, som jag gör, krävs det lite av varje för att hålla lyssnarglädjen vid liv.. Gärna glada poplåtar och gamla hits, men ibland behöver, åtminstone jag, även det skeva och smått konstiga. Det är ungefär som att man inte kan äta pannkakor med sylt hela tiden än om det är himla gott, en och annan oliv behövs också. Det söta och lättsmälta behöver kompletteras med något beskare och strävare. Mina musikaliska oliver är Folkpsych, lofi och viss jazz, världsmusik och prog(g) (både med ett och två g)
Kanske är det så att när man lyssnar mycket på musik, som jag gör, krävs det lite av varje för att hålla lyssnarglädjen vid liv.. Gärna glada poplåtar och gamla hits, men ibland behöver, åtminstone jag, även det skeva och smått konstiga. Det är ungefär som att man inte kan äta pannkakor med sylt hela tiden än om det är himla gott, en och annan oliv behövs också. Det söta och lättsmälta behöver kompletteras med något beskare och strävare. Mina musikaliska oliver är Folkpsych, lofi och viss jazz, världsmusik och prog(g) (både med ett och två g)
Tycker du det låter obegripligt. Fattar du inte nå’t? Lyssna
då på spellistan nedan, där har jag samlat musik som stämmer in på
beskrivningen ovan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar