Snart är det dags. Efter 16 år i samma bostad skall nu livet packas ner i lådor, lastas på flak och köras till en ny plats. Det som är svårast att flytta är skivorna. Likt klenoder har de klättrat utmed bostadens väggar, några har samlat damm, andra har blivit rejält tummade.
- Alla kan inte få flytta med , tänkte jag. Skivor som jag inte rört på sexton år bör istället någon annan få glädje av.
Så jag samlade ihop en gammal drickback full med vinyl och några kassar CD. Gick till en av stadens skivhandlare och sa:
- Vill du köpa.
Då hände något märkligt. Ur den ruffiga butikslokalens skuggor kom plötsligt skygga varelser fram. Likt zombies rörde de sig fram mot min skivback med uppspärrade ögon, mumlande olika saker som; "Nick Drake, Nick Drake, Nick Drake" och "Första upplaga, pressning Paris 1976"
Skivhandlaren viftade åt skuggvarelserna som jag gör med sommarens flugor och sa bestämt.
- Lugn !
Själv gick jag ut och tog en kopp kaffe medan skivorna skulle granskas. Väl tillbaka möttes jag av skakande huvuden, nerdragna mungipor och ord som:.
- Fel pressning
- Slitna omslag
- 78 års utgåva är bättre
- Åh, jag som hade hoppats på ett signerat ex.
Handlaren motade åter undan zombierna, gav mig en näve med kontanter och sa hejdå.
Väl ute ur butiken slog det mig att medan jag samlar musik så finns det andra som samlar på utgåvor och pressningar. Blir dom lyckliga av det så är det gott och väl. Må var och en blir salig på sin tro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar