Jodå, jag har tittat på schlagerfestivalen i år igen, eller
mello, som man säger nu för tiden.
Som vanligt var det mest lättmjölksmusik, men så i lördags, i mellanakten, så small det till.
Som vanligt var det mest lättmjölksmusik, men så i lördags, i mellanakten, så small det till.
I mina öron var det en kulturblandning av bästa slag, där bl
a svenska nationalsången ingick. Jag vet att många njöt lika mycket som jag,
men jag har också hört gnäll från olika håll. Högst av alla gnäller Alice
Teodorescu. På ledarplats i Göteborgs Posten skriver hon idag att framförandet är ett
exempel på svenskt självskadebeteende som försvårar integration. ”Det svenskaste som
finns är att förneka att det finns något svenskt över huvud taget”, skriver hon
bland annat. Vad är det då hon blivit så upprörd över? Jo, i nationalsången
hade SVT fräckheten att byta ut ett ord i den 172 år gamla texten. Alice är
helt säker på att detta visar att vi skäms för att vara svenskar och att det i
sin tur kommer att leda till att invandrare inte vet vad dem skall integreras
till.
Låt oss då titta närmare på denna akt av självförakt på bästa
sändningstid. Vad innehåller egentligen det omdiskuterade inslaget? Jo,
följande:
·
Sarah Dawn Finer säger några ord om att
programmet är hela Sveriges fest
·
Kör sjunger Sverige, Sverige, fosterland, vår
längtans bygd, vårt hem på jorden!
·
Pojke sjunger nationalsången med originaltext.
Bland annat: 2 Jag älskar dig vänaste land upp på jord”
·
Två svenska sånger sjungs översatta till andra
språk
· Jon Henrik Fjällgren jojkar
·
Allt avslutas med att man sjunger nationalsången
en sista gång och det är då man byter ut norden mot jorden.
·
Flera av personerna på scen har s.k.
invandrarbakgrund
Min fråga är: Var hittar man självföraktet i detta? Man uttrycker väl tvärtom stor kärlek till
Sverige?
Samtidigt är framförandet ett lysande exempel på blandkultur och förmedlar budskapet att i Sverige får man vara olika. Men att man är öppen inför andra kulturer minskar inte kärleken till Sverige, tvärtom är det just blandningen som utvecklat och förnyat vårt land. Detta tycks inte Alice förstå eller så vill hon inte.
Samtidigt är framförandet ett lysande exempel på blandkultur och förmedlar budskapet att i Sverige får man vara olika. Men att man är öppen inför andra kulturer minskar inte kärleken till Sverige, tvärtom är det just blandningen som utvecklat och förnyat vårt land. Detta tycks inte Alice förstå eller så vill hon inte.
Inslaget finns på SVT play
Det var ett väldigt fint inslag, värme i kropp och själ. Ändringar kan vara så känsligt, jag har själv jättesvårt för att flytta på saker i mitt hus. Jag vet inte varför, om jag försöker argumentera för oändringarna blir det bara dumma argument, så de skippas, men känslan sitter i ändå. Kaske är det samma när texter ändras, för vissa? Känslan finns, men argumententen blir dumma. Tänker att jag vill respektera människors känslor för låtar de kanske sjungit länge och känner känslor för, men att inte respektera dumma argument, att var och en behöver ansvara för ödmjukhet inför sina känslor, att det just är känslor. Kan ju vara känslor att vilja slå sönder, säga upp sig och bli gatumusikant, ja en massa saker som inte skulle bli okej i verkligheten.
SvaraRadera