Det är en blå Lenkman vi hör på hans senaste skiva. Det gillar jag. Hans musik har alltid varit snygg, nu känns den även angelägen. Är ändå tveksam om detta kommer att stanna kvar i mig. Tidigare Lenkman-plattor har glömts bort efter några lyssningar, kanske blir det annorlunda med denna.
Lyssna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar