måndag 17 oktober 2016

Gamla hjältar lever än

Flera av mina gamla hjältar har kommit med nya album i år. Frågan är: håller de än? Här presenteras tre:

Suzanne Vega -  Lover, Beloved: Songs from an evening with Carson McCullers
1987 slog hon igenom stort med albumet Solitude Standing. Sedan dess har hon släppt ett tiotal album, men alrig kommit i närheten av hitlistor och radiospelningar igen. Hennes nya album kommer visserligen inte ta  henne tillbaka till någon  stjärnstatus, men skivan bevisar att hon är allt annat än en föredetting.
Lover, beloved är tio sånger om författaren Carson McCullers plockade ur pjäsen Carson McCullers talks about love, skriven och uppförd av Vega själv. Det är tio underbara lätar ofta arrangerade i jazzig, cabaré stil. McCullers var en  författare som tidigt uppmärksammades för sin talang, men som hade stora problem med olycklig kärlek och missbruk. Allt detta genomsyrar de ofta mollstämda sångerna. Vega sjunger med en lite mörkare röst numera, vilket stämmer väl överens med stämmningarna i melodi och texter.



Dan Hylander - Kan själv
På nittiotalet tycktes Sverige ha tröttnat på artisten Dan Hylander. Då gick han över till att skriva åt andra. Efter att ha ägnat många år åt att bara vara låtskrivare släpper han nu sitt andra egna album på kort tid.
Hylander har alltid haft sina rötter i amerikansk singer songwriter tradition med tydliga country influenser. Nu har på något vis tiden hunnit ikapp honom. Countrydoftande musik är kanske poulärare än någonsin i Sverige, First AidKit är bara ett exempel.
Albumet "Kan själv" innehåller sånger Hylander gett bort till Totta Näslund , Thorsten Flinck och Sven-Ingvars m fl. Här tar han tillbaka låtarna och gör det med den äran. Min favorit är upptempo låten "Det vet bara jag".





Graham Nash - This Path Tonight
Denne 74 åring är pop och rockhistoria. Från Hollies, via Crosby Stills and Nash till soloalbum, har han gett oss musik värd att minnas.. På detta nya album är musiken skriven av Shane Fontayne, men texterna och sången är väldigt mycket Graham Nash. De är vemodiga sånger om band, kärlek och åldrande. Allt görs med sådan värme att det är svårt att inte kapitulera inför denne man.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar