I alla tider och i alla samhällen har de på toppen sett till sina egna intressen. Det har varit adel, storbönder, industrimagnater, riskkapitalister, bankfolk och numera även fackpampar och politiker. Alla har de gripits av samma lust att berika sig på andras bekostnad. Förr tog man det som sin självklara rätt, numera är ursäkterna och bortförklaringarna många, men till synes och sist har det alltid handlat om samma girighet. Är det då en speciell slags människor i maktens korridorer, som har sämre moral än vanligt folk? Nä, jag tror inte det, de privilegierade erbjuds bara fler tillfällen till att stoppa guldet i egna fickor. Alla har vi en girig jävel inom oss som vi måste lära oss att bekämpa.
Nedan är en mycket bra låt som skrevs för över fyrtio år sedan. Texten är märkligt aktuell.
Runtomkring
finns det roffare, det é dom rika å kloka som tar,
å
é man född utan böcker eller pengar, så é're lätt att bli roffarnas
slav.
Akta
dej för att trilla dit, för dom ordrikas snack om din klass,
dom
é lika förljugna som dom rika, de é makt som é rutten å kass.
Makten
vaknar aldrig upp till revolution,
ständigt
går den kvar i tidens evolution.
Men
det händer nåt annat med mänskan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar