Tomorrow is a longtime - berättelsen om en sång

1978 kom äntligen Nationalteaterns tredje skiva. Jag och mina vänner hade levt hela vår tonårsperiod med LP:n "Livet är en fest" som soundtrack. Nu, efter många års väntan, kom så uppföljaren. Förväntningarna var enorma, men jag blev ganska besviken. Sångerna var helt enkelt inte tillräckligt bra. Det fanns dock ett lysande undantag. Bara om min älskade väntar, hette den och var en kärlekssång spelad på akustisk gitarr. Melodin, texten, Totta Näslunds röst, fick mig att förstå att livet var större än vad jag trott.
Det tog några år innan jag insåg att det inte var Nationalteatern som gjort sången i originalversion.
Den skrevs av Bob Dylan, tidigt i hans karriär. I dec 1962 lär han spelat in en demo. Sången gavs dock aldrig ut med Dylan förrän 1971. Då på samlingsskivan Bob Dylan's Greatest Hits Volume II.
Innan dess hade förstås skivmarknaden översållats av både bootlegs på Dylans version och coverversioner.

Numera finns ett oräkneligt antal inspelningar, i alla möjliga stilar. Rod Stewart Nick Drake och Thåström är bara några av alla som gjort sången.
Den mest kända versionen är kanske Elvis inspelning från 1966.
För mig är det dock den svenska översättningen som gäller. Som tonåring tyckte jag att orden var som från en annan värld, samtidigt som de berättade om just min verklighet. Än idag fylls jag av värme varje gång jag hör dem.
För något år sedan fick jag en ny favoritversion av sången. Det var Ebba Forsberg som sjung på sitt alldeles egna sätt. Hon lyckades med det omöjliga; att göra en redan perfekt låt, ännu bättre.
Blir du nyfiken på hur Tomorrow is a longtime kan låta? Lyssna då på låtlistan nedan. Där finner du sången framförd som instrumentalmusik, folkmusik, country och punk.

28 st Tomorrow is a longtime

På den spelistan saknas dock Dylans egen version. Den finns nämligen inte på Spotify. På Youtube finns däremot Dylans inspelning från New Yorks Town Hall,1963: