Clive Gregson är mannen som skriver låtar som en gud, men ser ut som om han jobbar på stadsbyggnadskontoret. Åtminstonde tyckte jag så när jag såg honom första gången. Det var på svensk TV. Clives grupp, Any Trouble, var med i Måndagsbörsen. Jonas Hallberg hoppade upp på scenen och pratade med Clive. Samtalet blev ganska pinsamt, innan Any Truble tillslut gjorde en Costello liknande popsång som fick håret att resa sig på mina armar.
Jag köpte snart en platta med bandet och skivan spelades flitigt. Något år senare kom Gregsons första soloplatta. Musiken var nu mycket mer nedtonad, akustisk och folklig. Albumet som heter "Strange Persuasions" är än idag ett av mina absoluta favoritalbum.
I slutet av åttiotalet och en bra bit in på nittiotalet samarbetade Gregson med Christine Collister, dels som duo, dels var de båda medlemmar i Richard Thompsons kompgrupp. Av någon anledning har jag bara lyssnat på ett fåtal av alla de album Gregson släppt sedan "Strange Persuasions". Tack vare Spotify har jag nu lyssnat in flera av dem och inser att Clive håller än.
Konstigt. Jag har följt Clive sedan där du "hoppade av": Skivorna med Christine Collister är verkligen bra och sen gjorde Clive en kort sväng i supergruppen (som jag serdet) Plainsong.
SvaraRaderaDin beskrivning av honom var verkligen träffande!