Thomas dog under inspelningarna av detta album. Skivan är som en sista hälsning från denna fantastiska gitarrist. På tidigare skivor har hans instrumentala musik dragit åt både jazz och världsmusik, här är han helt ensam med sin akustiska gitarr. Som alltid har han en innerlig, personlig ton i sitt spel. Musiken går rakt in i hjärtat på mig. Favoriten bland spåren är titellåten. En varm, flamenco doftande låt som får mitt stökiga hem att se välstädat ut. Musiken är så ren, så vacker att till och med dammtussarna i mina skitiga hörn blir sköna att skåda.
Lyssna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar