Rhiannon Giddens tänder en eld

Rhiannon Giddens - Freedom Highway
På väggen i mitt kontor hänger sedan länge ett citat: "Tradition är inte att tillbedja askan, utan att tända en eld". De orden verkar vara ledstjärna för Rhiannon Giddens.
Rhiannon är en musiker som är djupt rotat i amerikansk folkmusik, särskilt den afro-amerikanska. Med stor kunskap letar hon upp glömda musikaliska pärlor ur historien, men hon gör också egen musik, tydligt påverkad av traditionen.  Detta är hennes andra soloalbum. På det första producerade ikonen T-Bone Burnette. Det gav en ganska stor ljudbild som lät lätt radio anpassad. På nya skivan har Rhiannon tillsammans med nya producenten - Dirk Powell - skalat av och förtätat arrangemangen. Låten ovan är ett bra exempel. Sång, banjo, blås och en tät rytmsektion är allt som behövs för att det skall bli magiskt. På hela skivan låter musiken enkel, rak och omedelbar. Samtidigt är det gjort med så mycket kunskap och musikalitet att man bara kan buga och tacka. Varsamt har man tagit en gammal musikalisk tradition in i modern tid, filat, putsat och förnyat den. Resultatet är ett helt album som brinner av tradition. Lyssna på det.
En sak till; nu höll jag på att skriva en hel recension av Rhiannons platta utan att nämna det som sticker ut allra mest, nämligen rösten. Frågan är om någon nu levande person sjunger bättre?