Länge hade de legat och samlat damm. Många gånger har jag varit nära att sälja allihop, men i höstas köpte jag istället nya hyllor. Därefter bar jag upp alla mina vinylskivor från källaren, kopplade in grammofonen och började spela LP-skivor igen. Wow, vilken kick jag fick, så mycket bra musik som jag nästan hade glömt bort. Det är framförallt de album som varken finns på Spotify eller CD, som åter snurrat på min skivtallrik. Många av dem är svenska, Några har jag inte hört på många, många år. Här presenteras en av dessa bortglömda guldklimpar:
Jan Hammarlund - Befriade från skolan
En skiva från proggens gyllene år, 1972. Det kokade av skaparlust i rörelsen och de bokstavstroende politrukerna hade ännu inte tagit över. En 21 årig Hammarlund släppte då detta debutalbum på Silence. Ett bolag som tidigare gett ut artister som Bo Hansson, Fläsket Brinner och Samla Mammas Manna. Befriade från skolan är något helt annat. Det är en skiva med innerlig, politisk visa. Inspirationen från amerikansk folkmusik märks tydligt, men nog tycker jag mig även höra lite tidstypiska psykedeliska arrangemang. Det kunde väl inte bli annat med delar av Kebnekajse i kompet?
Med på skivan är också parhästen Turid Lundqvist som redan hade släppt sin debut på samma bolag.
Det har gått 45 år sedan denna skiva gavs ut. Jan Hammarlund har oförtrutet fortsatt och är än idag i allra högsta grad aktiv. Under årens lopp har han gjort sig känd som en enastående politisk kämpe och som en stor uttolkare av såväl traditionellt material som av andra artister och poeter. Dock har han - enligt mig- aldrig varit lika bra som låtskrivare och sångare som på denna allra första LP.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar