Trembling Bells – The Sovereign Self
Detta Glasgow band hämtar inspiration från brittisk folkrock
och psychedlia. Blundar jag och lyssnar till en låt som O, were is Saint
George, kan jag lätt förledas till att tro att det är Fairport Convention 1969.
Som tur är bygger Trembling Bells vidare på sina influenser och lyckas skapa
sin egen folkrock för 2000-talet. Det är elektriskt skevt, småfalskt och
riktigt njutbart. Det låter förresten inte alltid Brittiskt, en sång som
Killing time in London fields får mig att tänka på Jefferson Airplane.
Bandets har verkligen en spelglädje som smittar. Jag kommer
gång efter annan på mig själv med att vilja dansa. Som tur är låter jag bli,
för frågan är om inte dans till Trembling Bells kan få en att framstå som
ganska galen. Genomgående för hela platta är att låtskrivaren/trummisen Alex
Neilson, och sångerskan Lavinia Blackwell dominerar. Neilsons låtar blir till
perfekta redskap för Blackwells spännande röst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar