Låt mig presentera två bortglömda band från tidigt sjuttiotal. Ett skäl till att de inte slog igenom var nog att de inte kunde bestämma sig för hur de skulle låta. Själv tycker jag att det är just bandens märkliga blandning av stilar som gör skivorna extra spännande.
The Ghost - When You're Dead ..One Second (1970
UK)
Så vitt jag vet gav denna Birmingham grupp ut bara denna
enda LP. Medlemmar var: Daniel
MacGuire - Bass Guitar, Charlie Grima - Drums, Percussion, Paul Eastment - Lead
Guitar, Terry Guy - Organ, Piano och Shirley Kent – Vocals. Musiken
sticker åt två helt olika håll. Dels är det tydliga influenser av amerikansk psykedelisk
rock i stil med Big Brother & The Holding Company, dels låter det ibland
folkrock på ett sätt som för tankarna till den tidens Fairport Convention. Det var
framförallt den kvinnliga sångerskan och låtskrivaren Shirley Kent som stod för
folkinfluenserna. I en sång som som ”Time is my enemy”är hon väldigt Sandy Denny-lik. Helt annorlunda låter gruppen i "When youre dead"
The Way We Live – A Candle
For Judith (1971 UK)
Stommen i denna grupp utgjordes av trummisen Steve Clayton och gitarristen och sångaren Jim Milne. De gav ut en platta som "The way we live", innan de bytte namn till Tractor. Gruppen hade en likartad, splittrad, psykedelisk stil som The Ghost. Tung rock varvades med mer folkliga tongångar. Sånger som ”Squares” och ”Storm"är riktigt bra.
Hela albumen kan höras på Spotify.
Stommen i denna grupp utgjordes av trummisen Steve Clayton och gitarristen och sångaren Jim Milne. De gav ut en platta som "The way we live", innan de bytte namn till Tractor. Gruppen hade en likartad, splittrad, psykedelisk stil som The Ghost. Tung rock varvades med mer folkliga tongångar. Sånger som ”Squares” och ”Storm"är riktigt bra.
Hela albumen kan höras på Spotify.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar