Klockan är närmare 24.00 när hon äntrar scen. Klädd helt i svart och med ett gåtfullt leende ställer hon sig vid micken. Fyrmanna-bandet avslöjar omedelbart hur skickliga de är och ger Ebba en musikalisk bädd där hennes fantastiska röst ligger tryggt. Ebbas ögon är oftast slutna när hon sjunger. I mellansancken har hon dock en blick som naglar fast publiken och som förstärker intrycket av att detta är på allvar.
Det är precis så hon känns; som en äkta, allvarlig sjungande yrkeskvinna, bland all ytlighet och alla gapskratt.
För mig känns detta befriande. Jag ser att flera i publiken sluter sina ögon under sångerna. En man gungar, sittande till musiken och hans ansiktsdrag vittnar om att han är starkt berörd. Det är även jag, berörd och glad. Allvaret gör mig glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar