Varför lät Nick Drake som han gjorde? Vad hade han egentligen för influenser? Ofta buntas han ihop med övriga brittiska folksångare från sextiotalet.
Visst var han påverkad av dåtidens folkvåg, men Nick var helt klart annorlunda. De flesta gitarrister som hängde på Londons folkklubbar var starkt inpirerade av Davy Graham. Denne gitarrist hade utvecklat någon slags brittisk variant på den spelstil som amerikanska bluesgitarrister hade. I tidiga inspelningar med Nick kan man höra att även han provade på denna teknik, men han var inte särskilt duktig. Istället skapade Drake sitt alldeles egna sätt att spela och stämma gitarren. Även hans sätt att sjunga var klart udda. Han fraserade och höll ut på toner som ingen annan folksångare.
Förklaringen till allt detta är helt enkelt den att Nick Drake hade en hel rad med influenser som inte hade ett dugg med folkmusik och rock att göra. För det första var han inte gitarrist från början. Han var duktig på både saxofon och piano långt innan han började spela gitarr. På dessa instrument spelade han framförallt klassikt och jazz. När han som tonåring började köpa skivor så var det mest jazzplattor med bra saxofonister som inhandlades. I hemmet fanns dessutom mamma Molly som spelade och sjung egna sånger i någon slags vemodig music hall och kabaré stil. Denna musikaliska bakgrund lyser tydligt igenom när Nick börjar göra egen musik. Medan övriga brittiska folkmusiker lät väldigt amerikanska så fanns det en brittisk ton i det som Nick gjorde. Påverkan från såväl konstmusik som jazz hörs också.
Förvånansvärt få av dagens singer/songwriters gör covers på Drakes musik, trots att de ofta anger honom som influens. Det är däremot ganska vanligt att jazzmusiker väljer att spela hans musik. Kanske är det ganska logiskt. De känner sig troligen mer hemma i hans melodier och harmonier än folk och rockmusiker.
Här är en spellista med Nick Drakes musik i jazzversioner:
Nick Drake jazz
Och en med hans influenser:
Nick Drakes influenser
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar