Musiken har haft enorm betydelse i mitt liv. När jag var fem hörde jag Beatles för första gången och förstod att musik är den bästa drog man kan ta. I tonåren sjung Hoola Bandoola band för mig och jag insåg hur allt hängde ihop. Vid 25 års ålder hindrade Joan Armatradings kärlekssånger mig från att drunkna i självömkans träsk. När jag var småbarns förälder förändrade barnvisorna både mig och mina barn. Sångerna blev till den bro som kärleken åkte skytteltrafik på. Än idag räcker det att vi hör några toner ur "Lilla Ludde", så blir hela familjen alldeles varma i hjärtat.
Musiken har sannerligen förändrat mig, gång på gång.
Frågan är om musik kan förändra världen? Jo, jag tycker man kan se det just nu. När revolutionen sveper över Nordafrika så är sångerna ett av de bästa vapen ungdomarna har. Man sjunger sånger om frihet, längtan och befrielse.
Man kan undra hur det är på ställen där musiken är förbjuden som hos vissa extrema rörelser. Hos talibanerna är musik just otillåten och jag kan inte begripa hur en sådan urdrift som att sjunga och spela kan förbjudas. Hos religiösa spelar musiken ju ofta en huvudroll. Men musik kan också filtreras så att endast en viss typ av "korrekt" musik får framföras. Jag tänker på Peter Birros teveserie "Upp till kamp" där det hos vissa extrema vänstersekter inte tilläts något annat än antikapitalistiska kampsånger. Men jag håller med; musiken kan verkligen förändra, inte minst när jag slår mig ner med gitarren själv, det är den allra bästa terapin, att med egna sånger betvinga tungsintheten.
SvaraRadera