Ferhat Tunç - Dersim - Kirmanciye Laments

De senare skivorna jag recenserat på bloggen har spelat på min hemmaplan. Det har varit musik djupt rotad i amerikansk och europeisk singer/songwriter tradition, lätt att ta till sig, men - ibland- också lätt att tröttna på. Detta är något helt annat.

Den kurdiske sångaren Ferhat Tunç har flera gånger fängslats för sina åsikter och sin musik. Hans sånger sjungs på förbjudna språk och berättar om en verklighet som Turkiska myndigheter inte vill se.  Om jag fattat saken rätt, så är Dersim - Kirmanciye Laments ett album som pekar på 1930-talets folkmord i Turkiet, närmare bestämt i det kurdiska distriktet Dersim.
För att underlätta för dig och mig, så går en kör in med jämna mellanrum och sjunger på engelska. Kanske är det av samma skäl som låtarna är smyckade med elektriska gitarrer och andra västerländska drag. Ändå är detta musik som framförallt låter österländsk. Det har tagit tid för mig att komma in i denna värld. Visst har jag lyssnat till liknande musik förr, men då har det ofta varit en dansant variant. Ferhat Tunç gör inte musik att dansa till. Det är istället toner och ord att begrunda.
Sakta har musiken vuxit för mig och jag känner en allt större kärlek till dessa sånger. Jag förstår inte allt, men ändå tillräckligt för att tårarna skall rinna.

Efter att lyssnat på denna skiva ännu en gång, så slår mig tanken; va fan gnäller Peter LeMarc och jag för?

 Lyssna här

Läs mer om massakern i Dersim

Peter LeMarc - Svag doft av skymmning

Peter LeMarc är sedan länge en av Sveriges bäst säljande artister. I drygt 20 år har han gjort text och musik som berört väldigt många människor. Framförallt är det texterna som folk kunnat känna igen sig i. Det har ofta varit personliga rader om vardagens drömmar och besvikelser. Så är de också på denna platta. Temat är sorg och förlust. Musikaliskt brygger han samma brygd som tidigare; två delar singer/songwriter tradition och en del soul.
Det är verkligen inget nytt under solen, men vad gör det när det är så bra.
För mig är Peters skivor som brev från en god vän. Jag lyssnar, känner och drömmer. Tänker att det kunde lika gärna vara jag. Hans musik blir som en oas av riktiga tårar och äkta skratt i en tid då de mesta känns syntetiskt och på låtsas. Min favoritlåt just nu: Gråta som en karl

Lyssna här

Jag har skrivit om Peter även här.

 

Glen Hansard -- Rhythm and repose

Ännu en irländare som låter amerikansk. Tydligt ekar sjuttiotalets singer/songwriters i Hansards röst. Än så länge tar jag emot hans musik med öppna armar, men frågan är om det håller i längden. Har Hansard tillräckligt med personlighet för att bli något annat en kopia på  Van Morrison? som i sin tur har knyckt allt från det stora landet i väster. Kommer jag att tröttna på detta efter någon månad?
Vet inte. I väntan på svaret njuter jag av detta album.

Lyssna här

Badly Drawn Boy - Being Flynn

Jag har alltid gillat filmmusik. Den innehåller ofta starka känslor och stämningar. Sällan håller dock ett soundtrack för att bara lyssna på. Det blir ofta för många kompositioner som inte funkar utan filmen. I viss mån gäller det även Bieng Flynn, men denna platta klarar sig förvånansvärt bra i CD-spelaren. Badley Drawn Boy har gjort ett soundtrack där typiskt  instrumentala filmlåtar blandas med sånger i olika stilar. Många av spåren kastar sig mellan ensam akustisk gitarr och stora stråkarrangemang. I "Last day", är stråkarna svullstigt allvarliga och i sången "I'll keep things you throw away" samsas en vemodig cello med den akustiska gitarren. Ibland får maskinerna tala. En sång som "The space between my ears" låter nästan åttiotals -  syntig. "Another day, another night smakar sextiotals -soul. Det skulle kunnat bli splittrat, men känns bara uppfriskande. Med varsam hand och stor skicklighet gör Badly Drawn Boy hela tiden stor musik och på något märkligt sätt skapar han en smakfull helhet.

Nästa steg, för mig, blir att se filmen.


Lyssna här

Två gånger Norge

Jag har redan med Ambjörg Liens Khoom Loy bland 2012 års favoritplattor. Här kommer ytterligare två norska skivor:

Bettina Flater - Women en mi

Bettina är norskan som lyckats etablera sig som flamencogitarrist i Spanien. Men hon  nöjer sig inte med att vara en kvinnlig kopia av mannliga kollegor. På sitt första album gör hon musik som är mer än flamenco. Hennes melodier är en fusion av olika stilar och hon sjunger med en innerlig, uttrycksfull röst. Det skall bli spännande att följa denna unga, begåvade musiker i framtiden.

Lyssna här

Steinar Raknes - Stillhouse

Vill man göra det enkelt för sig så kan man säga att Steinar Raknes är jazzbasist. Men på denna skiva går han inte att stoppa in i ett fack. Det är basen och Steinars röst som spelar huvudrollen. På ett respektlöst sätt framförs mestadels covers. Ofta är det bara basen som kompar när Steinar tar ton och ger nytt liv åt låtar som Corrina Corrina och I'm on fire. I en tid då man snart drunknar i väldiga ljudhav känns det befriande med dessa avskalade arrangemang.

Lyssna här

Passenger- All the little lights

Detta går rätt in i hjärtat på mig, utan att passera hjärnan. Bakom Passenger står Mike Rosenberg, en multi-instrumentalist av rang . Han gör folkpop med akustiska arrangemang och lalliga refränger.  Rosenberg är en duktig härmare , inte minst hör man tydliga influenser från Cat Stevens. Kanske är det därför jag fastnar direkt, men det är också rösten, den dryper av gråt och vemod. Hjärnan säger att albumet är i lalligaste laget och att Rosenberg bara är en kopia, men  jag skiter i hjärnan just nu. Detta är musik jag vill lyssna på om och om igen.

Lyssna här

Mick Flannery-Red to blue

Flannery är en  singer/ songwriter från Irland. Bob Dylan och Tom Waits är två tydliga influenser. På många sätt är detta musik enligt singer/sonwriter mallen. Akustisk ljudbild, snygga stråkar,
 mollstämda melodier och rosslig röst. Ändå är det något hos denne man som sticker ut i den ständiga floden av musik. I sånger som "Only gettin' on" och "Up on that hill" berör han verkligen. Han kan rocka också. Till exempel svänger den inledande "Gone forever" riktigt bra.

Lyssna här