2011 års bästa album: Nr 16

Sergent Garcia - Una y otra vez

Paris-baserade Sergent Garcia gör latinsk musik som det svänger om. Detta album bjuder på Cumbia, rumba, reggae, ska, latin, hiphop och balkan(!) omvartannat. Det är lätt att jämnföra med den betydligt mer kände Manu Chao. Men medan Mano Chao låtit lite trött på senare tid, så sjuder Sergent Garcia fortfarande av liv. Han bjuder på en härlig gryta med elektroniska ljud och gungande rap , men också med klarinett och dragspel. Perfekt musik för festen, särkilt om dina latinska vänner är med.

Lyssna på skivan här

2011 års bästa album: Nr 17

Siri Karlsson - Gran Fuego
I år har det kommit massor med bra musik som har tydliga rötter i svensk folktradition. Flera exempel kommer att hamna på denna lista.
Först ut är Siri Karlsson, en duo som tagit sitt namn efter en smålänsk traditionsbärare. Bakom namnet finns Maria Arnqvist (altsaxofon mm) och Cecilia Österholm (nyckelharpa). Utöver dessa medverkar en hel hög av inlånade musiker. Det gör att Siri Karlsson ofta låter mycket tyngre och rockigare än vad en duo brukar göra. Influenserna är inte bara från svensk tradition. Albumet är exprimentelt. Det låter såväl nyprog, som jazz och världsmusik. Jag kan inte låta bli att tänka på Kebnekajse. Siri Karlsson uppvisar samma exprimentlusta och respektlöshet mot traditionerna som Kebnekajse gjorde i början på sjuttiotalet. Även dom gamla folkrockarna har faktiskt gett ut en platta i år, men de är hopplöst frånsprungna av dessa ungdomar.

Lyssna på skivan här

Jag tycker Siri Karlssons musik påminner om Kebnekajse.
Lyssna här

2011 års bästa album: Nr 18

Ry Cooder -Pull Up Some Dust And Sit Down
Ry Cooder är som en upptäcktresande i amerikansk musikhistoria. Detta album doftar av de flesta stilar som utvecklats i det stora landet. Men det är inte bara musiken som handlar om Amerika, så gör även texterna. Vi hör en arg, politisk Cooder. Det är är en ilska över tillståndet i USA och i världen. Hans röst är inte världens bästa, men där finns en känsla som få har. Det faktum att han kastar sig vilt mellan genrer är både en styrka och svaghet. Visst njuter jag av att Ry kan låta som en Mexikansk ranchero-musiker i ena stunden, för att i nästa låt spela likt en eldig John Lee Hooker. Samtidigt känns det lite opersonligt med alla dessa musikaliska lappkast.
Lyssna här

Barnhandel i Idol 2011?

På fredagar är det Idol i TV 4. Nu är det kvar nio tävlande i åldern 15 till 20 år. Jämför det med förra året där startfältets äldsta var 47 år och vinnaren Jay Smith 29 år.
Mycket talar för att årets låga medålder är en medveten strategi. Det finns många kommersiella fördelar med detta.
1. Barnen har makten i tv-soffan och unga lyssnare vill ha unga artister.
2. Numera är det streaming av musik som dominerar. På streaming-sidorna streamar framförallt unga människor unga artister
3. Artister som är riktigt unga är mycket mer formbara och skivbolagen kan lättare skapa de produkter de vill ha

Jag ser dock flera stora risker med detta kortsiktiga, giriga tänk. Flera av årets deltagare är barn. Hur kommer de att må efter att ha sågats och sedan åkt ut? Snacket om att "den som sig in i leken ger" håller inte, när deltagarna är så unga. Ålderskillnaden mellan årets och fjolårets Idol märks tydligast i intervjuer och mellansnack. Medan Jay Smith m fl gav intrycket av att ha en egen integritet så låter årets deltagare som de ängsliga barn de är. De vill vara till lags, blir blyga inför all uppståndelse och går nästan sönder av Bards elakheter. Att flera av dem kastar av sig blygseln och är som fullfjädrade artister när de väl börjar sjunga, hjälper inte. För att kunna överleva som artist bör man behärska så mycket mer än att bara sjunga och röra sig på scen. Framförallt behöver man kunna säga nej till alla skivbolagshajar med dollartecken i ögonen. Detta klarar man knappast när man är tonåring. Risken är därför uppenbar att årets Idol deltagare blir forlorare vilken placering de än får i tävlingen. Genom åren har det funnits många exempel på hur unga talangfulla människor malts ner och förstörts av skivbolagen. Frågan är ändå om inte årets Idol kan bli det värsta exemplet hittills i svensk musikhistoria.

2011 års bästa album: Nr 19

Josef & Erika - Floods
Det här är musik som kräver min odelade uppmärksamhet. Övriga världen bör stängas av. Dagens middag och barnens läxor får lämnas därhän. Först då kan jag fångas. Josef & Erika har funnits som duo i 10 år. Ofta kallas det dem gör för jazz, men det är ingen musik där improvisationerna tar stor plats. Istället är det stramt arrangerat med melodin och Erikas röst i första rummet. På detta, deras tredje album, medverkar en blåstrio som ger ett djupare och större sound än tidigare.
Ändå är det fortfarande frågan om en mycket lågmäld musik som sakta tar plats i mitt hjärta.


Lyssna på skivan här

Jag tycker Josef & Erikas musik påminner om Robert Wyatt
Lyssna här

2011 års bästa album : Nr 20

Fleet Foxes - Helplessness Blues
Fleet Foxes gör allt rätt. De har de rätta influenserna. (När All Music Guide listar artister som påverkat gruppen så nämns namn som The Moody Blues, The Incredible String Band, The Band, Beach Boys, Crosby, Stills & Nash, Bob Dylan och Fairport Convention)
Ljudbilden är sådär fantastiskt akustisk och elektrisk på en gång. Stämsången sitter som en smäck. Det finns dessutom en personlig prägel mitt i alla influenser. Att detta album inte hamnar ännu högre på årslistan beror nog på att själva låtarna ibland inte häller måttet. En och annan melodi är helt enkelt för svag, då hjälper det inte att arrangemangen är fantastiska.

Lyssna på skivan här

Jag tycker Fleet Foxes musik påminner om Crosby, Stills, Nash & Young.
Lyssna här

R I P Bert Jansch

Ännu en hjälte har gått ur tiden. Lyssna på honom solo eller på hans grupp Pentangle

Playlist on Spotify