Molly Drake och Unthanks

Molly Drake (1915 – 1993) skrev och framförde musik under hela sitt liv. Dock gav hon, under sin levnad, aldrig ut någon skiva och spelade aldrig inför större publik än familj och närmaste vänner.  Hon hade varit helt bortglömd idag om det inte varit för att hennes son, Nick,  blev en kultförklarad singer/songwriter. Mollys musik kunde allmänheten höra för första gången år 2000, då i en dokumentär om sonen. På skiva hördes hon med två sånger 2007 på Nick samlingsskiva, Family Tree.  Först 2013 samlades makens hemmainpelningar ihop till ett helt album med Molly.
Vad man slås av så fort man hör hennes musik, är det musikaliska släktskapet med sonen. Visst tillhör hon en helt annan generation, med helt andra influenser, men de poetiska orden och de mollstämda känslorna är anmärkningsvärt snarlika.
Hennes album består av 19 korta sånger, mestadels med röst och piano och inspelade på en rullbandspelare från femtiotalet och framåt. Mollys röst berör, så även melodier och texter, men det är inte utan att man saknar en proffsigare ljudbild när man hör musiken. Så bra då att folkrockgruppen Unthanks bestämde sig för att spela in och ge ut sin version av Mollys musik.

Vol. 4 Diversions series 
The Unthanks -The Songs and Poems of Molly Drake
The Unthanks- The Songs and Poems of Molly Drake: Extras
Två album där bortglömd musik lyfts fram och ges en ny musikalisk dräkt. Det är inte så att Unthanks gör några revolutionerande förändringar av sångerna, snarare är det en ömsint och varsam modernisering av musik som ofta har över femtio år på nacken. Mollys versioner bestod av piano och sång, varken mer eller mindre. Nyinspelningarna bygger på samma grund. Adrian McNally börjar ofta på piano, systrarna Unthanks fyller på med stämmor och på toppen läggs sparsamma stråkar eller blås.  Några spår är rena poem, inlästa av Nicks syster. Tillsammans skapar detta stämmningar som jag bara kapitulerar inför. Det är så hudlöst och gripande. Jag har faktiskt inte hört något liknande, ja just det, sedan Nick Drakes dagar.


En del kanske säger att Molly bara var en medelmåtta som aldrig skulle uppmärksammats om det inte vore för den berömde sonen. Efter att ha lyssnat mycket på hennes musik under senare år, skulle jag våga påstå att Nick aldrig blivit ett musikaliskt geni om han inte inspirerats av sin mor. Säkert skulle inte Nick hålla med själv, men Mollys påverkan var mycket tydlig och i hennes musik hittar man frön till det Nick gjorde. Om du inte tror mig, lyssna till låtlistan nedan.